Ibland...
...när jag sitter i soffan och ser min mage kan jag känna precis som kvinnan i filmklippet nedan. En främmande materia har klumpat ihop sig där som inte borde vara där och som jag inte vet varifrån den kom. Jag drabbas av panik och lätt äcklad känsla, jag vill bara slå bort det eller kravla ur mitt eget skinn. För visst är det väl så att långt inom mig bor en smal kvinna som desperat längtar ut.
Kommentarer
Postat av: ullis
Jag kan känna igen lite av de där tankarna.
Det är jobbigt men det går att fixa gumman.
Jag finns här.
Kom ihåg det.
KRAM ♥
Trackback
